Kapitel 1 – Adams, Noas, Sems, Abrahams och Esaus söner. Edoms konungar.
1. Adam, Set, Enos,
>1 Mos 5,3 f.
2. Kenan, Mahalalel, Jered,
3. Hanok, Metusela, Lemek,
4. Noa, Sem, Ham och Jafet.
>1 Mos. 9,18.

5. Jafets söner voro Gomer, Magog, Madai, Javan, Tubal, Mesek och
Tiras.
>1 Mos. 10,2 f.
6. Gomers söner voro Askenas, Difat och Togarma.
7. Javans söner voro Elisa och Tarsisa, kittéerna och rodanéerna.
8. Hams söner voro Kus, Misraim, Put och Kanaan.
9. Kus’ söner voro Seba, Havila, Sabta, Raema och Sabteka. Raemas
söner voro Saba och Dedan.

10. Men Kus födde Nimrod; han var den förste som upprättade ett
välde på jorden.
11. Och Misraim födde ludéerna, anaméerna, lehabéerna, naftuhéerna,
12. patroséerna, kasluhéerna, från vilka filistéerna hava utgått,
och kaftoréerna.
13. Och Kanaan födde Sidon, som var hans förstfödde, och Het,
14. så ock jebuséerna, amoréerna och girgaséerna,
15. hivéerna, arkéerna, sinéerna,
16. arvadéerna, semaréerna och hamatéerna.

17. Sems söner voro Elam, Assur, Arpaksad, Lud och Aram, så ock Us,
Hul, Geter och Mesek.
18. Arpaksad födde Sela, och Sela födde Eber.
19. Men åt Eber föddes två söner; den ene hette Peleg[1], ty i hans
tid blev jorden fördelad; och hans broder hette Joktan.
20. Och Joktan födde Almodad, Selef, Hasarmavet, Jera,
21. Hadoram, Usal, Dikla,
22. Ebal, Abimael, Saba,
23. Ofir, Havila och Jobab; alla dessa voro Joktans söner.

24. Sem, Arpaksad, Sela,
>1 Mos. 11,10 f.
25. Eber, Peleg, Regu,
26. Serug, Nahor, Tera,
27. Abram, det är Abraham
>1 Mos. 17,11.
28. Abrahams söner voro Isak och Ismael.
>1 Mos. 16,15. 21,2 f.
29. Detta är deras släkttavla: Nebajot, Ismaels förstfödde, vidare
Kedar, Adbeel och Mibsam,
>1 Mos. 25,13 f.
30. Misma och Duma, Massa, Hadad och Tema,
31. Jetur, Nafis och Kedma. Dessa voro Ismaels söner.
32. Och de söner som Ketura, Abrahams bihustru, födde voro Simran,
Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua. Joksans söner voro Saba
och Dedan.
>1 Mos. 25,2 f.
33. Och Midjans söner voro Efa, Efer, Hanok, Abida och Eldaa. Alla
dessa voro Keturas söner.
34. Och Abraham födde Isak. Isaks söner voro Esau och Israel.
>1 Mos. 25,19 f.

35. Esaus söner voro Elifas, Reguel, Jeus, Jaelam och Kora.
>1 Mos. 36,1 f.
36. Elifas’ söner voro Teman och Omar, Sefi och Gaetam, Kenas, Timna
och Amalek
37. Reguels söner voro Nahat, Sera, Samma och Missa.

38. Men Seirs söner voro Lotan, Sobal, Sibeon, Ana, Dison, Eser och
Disan.
39. Lotans söner voro Hori och Homam; och Lotans syster var Timna.
40. Sobals söner voro Aljan, Manahat och Ebal, Sefi och Onam. Och
Sibeons söner voro Aja och Ana.
41. Anas söner voro Dison. Och Disons söner voro Hamran, Esban,
Jitran och Keran.
42. Esers söner voro Bilhan, Saavan, Jaakan. Disans söner voro Us
och Aran.

43. Och dessa voro de konungar som regerade i Edoms land, innan ännu
någon israelitisk konung var konung där: Bela, Beors son, och
hans stad hette Dinhaba.
44. När Bela dog, blev Jobab, Seras son, från Bosra, konung efter
honom.
45. När Jobab dog, blev Husam från temanéernas land konung efter
honom.
46. När Husam dog, blev Hadad, Bedads son, konung efter honom, han
som slog midjaniterna på Moabs mark; och hans stad hette Avit.
47. När Hadad dog, blev Samla från Masreka konung efter honom.
48. När Samla dog, blev Saul, från Rehobot vid floden, konung efter
honom.
49. När Saul dog, blev Baal-Hanan, Akbors son, konung efter honom
50. När Baal-Hanan dog, blev Hadad konung efter honom; och hans stad
hette Pagi, och hans hustru hette Mehetabel, dotter till Matred,
var dotter till Me-Sahab.
51. Men när Hadad hade dött, voro dessa Edoms stamfurstar: fursten
Timna, fursten Alja, fursten Jetet,
52. fursten Oholibama, fursten Ela, fursten Pinon,
53. fursten Kenas, fursten Teman, fursten Mibsar,
54. fursten Magdiel, fursten Iram. Dessa voro Edoms stamfurstar.

[1] D. ä. delning.

Kapitel 2 – Jakobs, Judas, Hesrons och Kalebs söner.
1. Dessa voro Israels söner: Ruben, Simeon, Levi och Juda, Isaskar
och Sebulon,
>1 Mos. 29,32 f. 30,3 f. 35,22 f. 46,8 f.
2. Dan, Josef och Benjamin, Naftali, Gad och Aser.

3. Judas söner voro Er, Onan och Sela; dessa tre föddes åt honom av
Suas dotter, kananeiskan. Men Er, Judas förstfödde, misshagade
HERREN; därför dödade han honom.
>1 Mos. 38,2 f.
4. Och Tamar, hans sonhustru, födde åt honom Peres och Sera, så att
Judas söner voro tillsammans fem.
>1 Mos. 38,27 f.

5. Peres’ söner voro Hesron och Hamul.
>Rut. 4,18 f. Matt. 1,3 f.
6. Seras söner voro Simri, Etan, Heman, Kalkol och Dara,
tillsammans fem.
7. Men Karmis söner voro Akar, som drog olycka över Israel, när han
trolöst förgrep sig på det tillspillogivna.
>Jos. 7,1 f.
8. Och Etans söner voro Asarja.

9. Och de söner som föddes åt Hesron voro Jerameel, Ram och
Kelubai.
10. Och Ram födde Amminadab, och Amminadab födde Naheson, hövding
för Juda barn.
>4 Mos. 1,7.
11. Naheson födde Salma, och Salma födde Boas.
12. Boas födde Obed, och Obed födde Isai.
13. Isai födde Eliab, som var hans förstfödde, Abinadab, den andre,
och Simea, den tredje,
>1 Sam. 16,6 f. 17,12 f. 2 Sam. 13,3.
14. Netanel, den fjärde, Raddai, den femte,
15. Osem, den sjätte, David, den sjunde.
16. Och deras systrar voro Seruja och Abigail. Och Serujas söner
voro Absai, Joab och Asael, tillsammans tre.
>1 Sam. 26,6. 2 Sam. 2,18.
17. Och Abigail födde Amasa, och Amasas fader var ismaeliten Jeter.
>2 Sam. 17,26.

18. Och Kaleb, Hesrons son, födde ett barn av kvinnkön, Asuba,
därtill ock Jeriot; och dessa voro henne söner: Jeser, Sobab och
Ardon.
19. Och när Asuba dog, tog Kaleb Efrat till hustru åt sig, och hon
födde åt honom Hur.
>1 Krön. 4,4.
20. Och Hur födde Uri, och Uri födde Besalel.
>2 Mos. 31,2.
21. Därefter gick Hesron in till Makirs, Gileads faders, dotter;
henne tog han till hustru, när han var sextio år gammal. Och hon
födde åt honom Segub.
22. Och Segub födde Jair; denne hade tjugutre städer i Gileads land.
>Dom. 10,3 f.
23. Men gesuréerna och araméerna togo ifrån dem Jairs byar jämte
Kenat med underlydande orter, sextio städer. Alla dessa voro
söner till Makir, Gileads fader.
>4 Mos. 32,41 f.
24. Och sedan Hesron hade dött i Kaleb-Efrata, födde Hesrons hustru
Abia åt honom Ashur, Tekoas fader.

25. Och Jerameels, Hesrons förstföddes, söner voro Ram, den
förstfödde, vidare Buna, Oren och Osem samt Ahia.
26. Men Jerameel hade en annan hustru som hette Atara; hon var moder
till Onam.
27. Och Rams, Jerameels förstföddes, söner voro Maas, Jamin och
Eker.
28. Onams söner voro Sammai och Jada; och Sammais söner voro Nadab
och Abisur.
29. Och Abisurs hustru hette Abihail; hon födde åt honom Aban och
Molid.
30. Nadabs söner voro Seled och Appaim. Seled dog barnlös.
31. Men Appaims söner voro Jisei; Jiseis söner voro Sesan; Sesans
söner voro Alai.
32. Jadas, Sammais broders, söner voro Jeter och Jonatan. Jeter dog
barnlös.
33. Men Jonatans söner voro Pelet och Sasa. Dessa voro Jerameels
söner.
34. Men Sesan hade inga söner, utan allenast döttrar. Nu hade Sesan
en egyptisk tjänare som hette Jarha.
35. Och Sesan gav sin dotter till hustru åt sin tjänare Jarha, och
hon födde åt honom Attai.
36. Attai födde Natan, och Natan födde Sabad.
37. Sabad födde Eflal, och Eflal födde Obed.
38. Obed födde Jehu, och Jehu födde Asarja.
39. Asarja födde Heles, och Heles födde Eleasa.
40. Eleasa födde Sisamai, och Sisamai födde Sallum.
41. Sallum födde Jekamja, och Jekamja födde Elisama.

42. Och Kalebs, Jerameels broders, söner voro Mesa, hans förstfödde,
som var Sifs fader, och Maresas, Hebrons faders, söner.
43. Men Hebrons söner voro Kora, Tappua, Rekem och Sema.
44. Sema födde Raham, Jorkeams fader. Men Rekem födde Sammai.
45. Sammais son var Maon, och Maon var Bet-Surs fader.

46. Och Efa, Kalebs bihustru, födde Haran, Mosa och Gases; och Haran
födde Gases.
47. Och Jadais söner voro Regem, Jotam, Gesan, Pelet, Efa och Saaf.
48. Kalebs bihustru Maaka födde Seber och Tirhana.
49. Hon födde ock Saaf, Madmannas fader, Seva, Makbenas fader och
Gibeas fader. Och Kalebs dotter var Aksa.
>Jos. 15,16.

50. Dessa voro Kalebs söner: Hurs, Efratas förstföddes, son var
Sobal Kirjat-Jearims fader,
51. vidare Salma, Bet-Lehems fader, och Haref, Bet-Gaders fader.
52. Söner till Sobal, Kirjat-Jearims fader, voro Haroe och hälften
av Hammenuhot-släkten.
>1 Krön. 4,2.
53. Men Kirjat-Jearims släkter voro jeteriterna, putiterna,
sumatiterna och misraiterna. Från dem utgingo sorgatiterna och
estaoliterna.
54. Salmas söner voro Bet-Lehem och netofatiterna, Atrot-Bet-Joab,
så ock hälften av manahatiterna, sorgiterna.
55. Och de skriftlärdes släkter, deras som bodde i Jaebes, voro
tireatiterna, simeatiterna, sukatiterna. Dessa voro de kainéer
som härstammade från Hammat, fader till Rekabs släkt.
>Dom. 1,16. Jer. 35,2 f.

Kapitel 3 – Davids barn. Juda konungar. Jekonjas söner.
1. Dessa voro de söner som föddes åt David i Hebron: Amnon, den
förstfödde, av Ahinoam från Jisreel; Daniel, den andre, av
Abigail från Karmel;
>2 Sam. 3,2 f.
2. Absalom, den tredje, son till Maaka, som var dotter till Talmai,
konungen i Gesur; Adonia, den fjärde, Haggits son;
3. Sefatja, den femte, av Abital; Jitream, den sjätte, av hans
hustru Egla.
4. Dessa sex föddes åt honom i Hebron, där han regerade i sju år
och sex månader. I Jerusalem åter regerade han i trettiotre år.
>2 Sam. 5,4 f. 1 Kon. 2,11. 1 Krön. 29,27.

5. Och dessa söner föddes åt honom i Jerusalem: Simea, Sobab, Natan
och Salomo, tillsammans fyra, av Bat-Sua, Ammiels dotter;
>2 Sam. 5,14 f.
6. vidare Jibhar, Elisama, Elifelet,
7. Noga, Nefeg, Jafia,
8. Elisama, Eljada och Elifelet, tillsammans nio.

9. Detta var alla Davids söner, förutom sönerna med bihustrurna;
och Tamar var deras syster.
>2 Sam. 13,1.
10. Salomos son var Rehabeam. Hans son var Abia; hans son var Asa;
hans son var Josafat.
>1 Kon. 11,43. 14,31. Matt. 1,7 f.
11. Hans son var Joram; hans son var Ahasja; hans son var Joas.
>2 Kon. 8,16, 24. 11,2.
12. Hans son var Amasja; hans son var Asarja; hans son var Jotam.
>2 Kon. 12,21. 15,1, 7.
13. Hans son var Ahas; hans son var Hiskia; hans son var Manasse.
>2 Kon. 15,38. 16,20. 20,21.
14. Hans son var Amon; hans son var Josia.
>2 Kon. 21,18, 26.
15. Josias söner voro Johanan den förstfödde, Jojakim, den andre,
Sidkia, den tredje, Sallum, den fjärde.
>2 Kon. 23,30, 34. 24,17.
16. Jojakims söner voro hans son Jekonja och dennes son Sidkia.

17. Jekonjas söner voro Assir och dennes son Sealtiel,
18. vidare Malkiram, Pedaja, Senassar, Jekamja, Hosama och Nedabja.
19. Pedajas söner voro Serubbabel och Simei. Serubbabels söner voro
Mesullam och Hananja, och deras syster var Selomit,
20. vidare Hasuba, Ohel, Berekja, Hasadja och Jusab-Hesed,
tillsammans fem.
21. Hananjas söner voro Pelatja och Jesaja, vidare Refajas söner,
Arnans söner, Obadjas söner och Sekanjas söner.
22. Sekanjas söner voro Semaja, Semajas söner voro Hattus, Jigeal,
Baria, Nearja och Safat, tillsammans sex.
23. Nearjas söner voro Eljoenai, Hiskia och Asrikam, tillsammans
tre.
24. Eljoenais söner voro Hodauja, Eljasib, Pelaja, Ackub, Johanan,
Delaja och Anani, tillsammans sju.

Kapitel 4 – Tillägg till Judas släkttavla. Simeons söner.
1. Judas söner voro Peres, Hesron, Karmi, Hur och Sobal.
>1 Mos. 38,29. 46,12. 1 Krön. 2,4.
2. Och Reaja, Sobals son, födde Jahat, och Jahat födde Ahumai och
Lahad. Dessa voro sorgatiternas släkter.
>1 Krön. 2,52 f.
3. Och dessa voro Abi-Etams söner: Jisreel, Jisma och Jidbas, och
deras syster hette Hasselelponi,
4. vidare Penuel, Gedors fader, och Eser, Husas fader. Dessa voro
söner till Hur, Efratas förstfödde, Bet-Lehems fader.
>1 Krön. 2,19

5. Och Ashur, Tekoas fader, hade två hustrur, Helea och Naara.
>1 Krön. 2,24
6. Naara födde åt honom Ahussam, Hefer, Timeni och ahastariterna.
Dessa voro Naaras söner.
7. Och Heleas söner voro Seret, Jishar och Etnan.
8. Och Kos födde Anub och Hassobeba, så ock Aharhels, Harums sons,
släkter.

9. Men Jaebes var mer ansedd än sina bröder; hans moder hade givit
honom namnet Jaebes, i det hon sade: »Jag har fött honom
med smärta[1].»
10. Och Jaebes åkallade Israels Gud och sade: »O att du ville
välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med
mig! O att du ville avvända vad ont är, så att jag sluppe att
känna någon smärta!» Och Gud lät det ske, som han begärde.

11. Och Kelub, Suhas broder, födde Mehir; han var Estons fader.
12. Och Eston födde Bet-Rafa, Pasea och Tehinna, Ir-Nahas’
fader. Dessa voro männen från Reka.

13. Och Kenas söner voro Otniel och Seraja. Otniels söner voro
Hatat.
>Jos. 15,17. Dom. 3,9.
14. Och Meonotai födde Ofra. Och Seraja födde Joab, fader till
Timmermansdalens släkt, ty dessa voro timmermän.
>Neh. 11,35.
15. Och Kalebs, Jefunnes sons, söner voro Iru, Ela och Naam, så ock
Elas söner och Kenas.
>4 Mos. 32,12.

16. Och Jehallelels söner voro Sif och Sifa, Tirja och Asarel.

17. Och Esras son var Jeter, vidare Mered, Efer och Jalon. Och
kvinnan blev havande och födde Mirjam, Sammai och Jisba,
Estemoas fader.
18. Och hans judiska hustru födde Jered, Gedors fader, och Heber,
Sokos fader, och Jekutiel, Sanoas fader. Men de andra voro
söner till Bitja, Faraos dotter, som Mered hade tagit till
hustru.

19. Och söner till Hodias hustru, Nahams syster, voro Kegilas fader,
garmiten, och maakatiten Estemoa.

20. Och Simons söner voro Amnon och Rinna, Ben-Hanan och Tilon.

Och Jiseis söner voro Sohet och Sohets son.

21. Söner till Sela, Judas son, voro Er, Lekas fader, och Laeda,
Maresas fader, och de släkter som tillhörde linnearbetarnas hus,
av Asbeas hus,
>1 Mos. 38,5.
22. vidare Jokim och männen i Koseba samt Joas och Saraf, som blevo
herrar över Moab, så ock Jasubi-Lehem. Men detta tillhör en
avlägsen tid.
23. Dessa voro krukmakarna och invånarna i Netaim och Gedera; de
bodde där hos konungen och voro i hans arbete.

24. Simeons söner voro Nemuel och Jamin, Jarib, Sera och Saul.
>1 Mos. 46,10.
25. Hans son var Sallum; hans son var Mibsam; hans son var Misma.
26. Mismas söner voro hans son Hammuel, dennes son Sackur och
dennes son Simei.
27. Och Simei hade sexton söner och sex döttrar; men hans bröder
hade icke många barn. Och deras släkt i sin helhet förökade sig
icke så mycket som Juda barn.
28. Och de bodde i Beer-Seba, Molada och Hasar-Sual,
>Jos. 19,1 f.
29. i Bilha, i Esem och i Tolad,
30. i Betuel, i Horma och i Siklag,
31. i Bet-Markabot, i Hasar-Susim, i Bet-Birei och i Saaraim. Dessa
voro deras städer, till dess att David blev konung.
32. Och deras byar voro Etam och Ain, Rimmon, Token och Asan — fem
städer;
33. därtill alla deras byar, som lågo runt omkring dessa städer,
ända till Baal. Dessa voro deras boningsorter; och de hade sitt
särskilda släktregister.

34. Vidare: Mesobab, Jamlek och Josa, Amasjas son,
35. och Joel och Jehu, son till Josibja, son till Seraja, son till
Asiel,
36. och Eljoenai, Jaakoba, Jesohaja, Asaja, Adiel, Jesimiel och
Benaja,
37. så ock Sisa, son till Sifei, son till Allon, son till Jedaja, son
till Simri son till Semaja.
38. Dessa nu nämnda voro hövdingar i sina släkter, och deras
familjer utbredde sig och blevo talrika.
39. Och de drogo fram mot Gedor, ända till östra sidan av dalen, för
att söka bete för sin boskap.
40. Och de funno fett och gott bete, och landet hade utrymme nog,
och där var stilla och lugnt, ty de som förut bodde där voro
hamiter.
41. Men dessa som här hava blivit upptecknade vid namn kommo i
Hiskias, Juda konungs, tid och förstörde deras tält och slogo de
meiniter som funnos där och gåvo dem till spillo, så att de nu
icke mer äro till, och bosatte sig i deras land; ty där fanns
bete för deras boskap.
42. Och av dem, av Simeons barn, drogo fem hundra man till Seirs
bergsbygd; och Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, Jiseis söner,
stodo i spetsen för dem.
43. Och de slogo den sista kvarlevan av amalekiterna; sedan bosatte
de sig där och bo där ännu i dag.

[1] Hebr beóseb.

Kapitel 5 – Rubens och Gads stammar och ena hälften av Manasse stam. Deras bortförande i fångenskapen.
1. Och Rubens söner, Israels förstföddes — han var nämligen den
förstfödde, men därför att han oskärade sin faders bädd, blev
hans förstfödslorätt given åt Josefs, Israels sons, söner, dock
icke så, att denne skulle upptagas i släktregistret såsom den
förstfödde;
>1 Mos. 29,32. 35,22. 48,5 f. 49,4.
2. ty väl var Juda den mäktigaste bland sina bröder, och furste
blev en av hans avkomlingar, men förstfödslorätten blev dock
Josefs —
>1 Mos. 49,8 f.
3. Rubens, Israels förstföddes, söner voro Hanok och Pallu, Hesron
och Karmi.
>1 Mos. 46,9. 2 Mos. 6,14. 4 Mos. 26,5 f.
4. Joels söner voro hans son Semaja, dennes son Gog, dennes son
Simei,
5. dennes son Mika, dennes son Reaja, dennes son Baal,
6. så ock dennes son Beera, som Tillegat-Pilneeser, konungen i
Assyrien, förde bort i fångenskap; han var hövding för
rubeniterna.
>2 Kon. 15,29.
7. Och hans bröder voro, efter sina släkter, när de upptecknades i
släktregistret efter sin ättföljd: Jegiel, huvudmannen, Sakarja
8. och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel; han bodde
i Aroer, och hans boningsplatser nådde ända till Nebo och
Baal-Meon.
>4 Mos. 32,38.
9. Och österut nådde hans boningsplatser ända fram till öknen som
sträcker sig ifrån floden Frat; ty de hade stora boskapshjordar
i Gileads land.
10. Men i Sauls tid förde de krig mot hagariterna, och dessa föllo
för deras hand; då bosatte de sig i deras hyddor utefter hela
östra sidan av Gilead.

11. Och Gads barn hade sina boningsplatser gent emot dem i landet
Basan ända till Salka:
>Jos. 13,24 f.
12. Joel, huvudmannen, och Safam därnäst, och vidare Jaanai och
Safat i Basan.
13. Och deras bröder voro, efter sina familjer, Mikael, Mesullam,
Seba, Jorai, Jaekan, Sia och Eber, tillsammans sju.
14. Dessa voro söner till Abihail, son till Huri, son till Jaroa,
son till Gilead, son till Mikael, son till Jesisai, son till
Jado, son till Bus.
15. Men Ahi, son till Abdiel, son till Guni, var huvudman för deras
familjer.
16. Och de bodde i Gilead i Basan och underlydande orter, så ock på
alla Sarons utmarker, så långt de sträckte sig.
17. Alla dessa blevo upptecknade i släktregistret i Jotams, Juda
konungs, och i Jerobeams, Israels konungs, tid.
>2 Kon. 14,23. 15,7.

18. Rubens barn och gaditerna och ena hälften av Manasse stam, de av
dem, som voro krigsdugliga och buro sköld och svärd och spände
båge och voro stridskunniga, utgjorde fyrtiofyra tusen sju
hundra sextio stridbara män.
19. Och de förde krig mot hagariterna och mot Jetur, Nafis och
Nodab.
>1 Mos. 25,15. 1 Krön. 1,31.
20. Och seger beskärdes dem i striden mot dessa, så att hagariterna
och alla som voro med dem blevo givna i deras hand; ty de ropade
till Gud under striden, och han bönhörde dem, därför att de
förtröstade på honom.
21. Och såsom byte förde de bort deras boskapshjordar, femtio tusen
kameler, två hundra femtio tusen får och två tusen åsnor, så ock
ett hundra tusen människor.
22. Ty många hade fallit slagna, eftersom striden var av Gud. Sedan
bosatte de sig i deras land och bodde där ända till
fångenskapen.
>2 Kon. 17.6.

23. Halva Manasse stams barn bodde ock där i landet, från Basan ända
till Baal-Hermon och Senir och Hermons berg, och de voro
talrika.
24. Och dessa voro huvudmän för sina familjer: Efer, Jisei, Eliel,
Asriel, Jeremia, Hodauja och Jadiel, tappra stridsmän,
namnkunniga män, huvudmän för sina familjer.

25. Men de blevo otrogna mot sina fäders Gud, i det att de i trolös
avfällighet lupo efter de gudar som dyrkades av de folk där i
landet, som Gud hade förgjort för dem.
>2 Mos. 34,15 f.
26. Då uppväckte Israels Gud den assyriske konungen Puls ande och
den assyriske konungen Tillegat-Pilnesers ande och lät folket
föras bort i fångenskap, såväl rubeniterna och gaditerna som ena
hälften av Manasse stam, och lät dem komma till Hala, Habor,
Hara och Gosans ström, där de äro ännu i dag.
>2 Kon. 15,19, 29. 17,6.